Bvc och läkarundersökning
I dag kl. 11:00 var jag och Joline på bvc. Hon har verkligen vuxit och väger nu 4960 g och är 58 cm lång, våran älskling. Det betyder att hon gått upp nästan ett halvt kilo på en vecka, det känns skönt att veta att hon får i sig näring och att det lönar sig att hon äter hela tiden. En läkare kollade hennes rörelser, höftbenen, magen mm. och allt var bara bra! På BB skrek hon jättemycket vid samma undersökning, i dag låg hon bara och tittade och var nöjd och glad. En lycklig Joline - en lycklig mamma.
Jag känner mig ganska trött & sliten i dag eftersom Joline inte sovit på två nätter. I går kväll hade hon ont i magen hela kvällen och var alldeles svettig för att hon skrikit så mycket. En förbättring är i allafall att hon tar nappen (nästan hela tiden) och somnar i famnen. Jag har haft ont i rygg&axlar pga. allt vaggand fram och tillbaka på nätterna, nu kan jag sitta i soffan och söva henne.
I går hann jag inte skriva något inlägg, men kan berätta om våran onsdag nu i stället. En nyinskaffad rutin i våran familj är en morgonpromenad med vagnen vid halv 10-10. Då somnar Joline och brukar få sova ute i vagnen om det inte är för kallt. Vi var ute på stan här i Nora i går, jag köpte en skit snygg jacka på Bakkom trend och ett par nya jeans. De första sakerna jag unnar mig själv på länge. Nuförtiden är det oftast Joline som får saker.
I morgon ska jag och mamma in till Örebro, då ska jag kolla på bärsjal. Har kollat efter en gammal, insutten babysitter på blocket. (Vi har en nyare variant=inte alls lika bra) så jag tänkte köpa en begagnad men fräsch äldre modell, de finns ju knappt att köpa i bebisaffärer längre, nu säljer de bara de nya modellerna. Mamma ska köpa ett babygym till Joline. Förhoppningvis lär hon sig att ligga själv korta stunder, så slipper jag bära hela dagarna, det är så svårt att få någonting gjort då.
Veronica och Charlie ville fika med oss i dag, men vi åkte inte in för att det skulle bli så stressigt efter BVC och så fyller Jolines farmor år i dag, så vi kanske ska dit en stund. Dessutom är jag trött och behöver vila. Vi åker till Örebro och unga mammor på måndag i stället.
Kram
Älskade dotter
Nova Joline Alexandra Daugaard
Nova Joline Alexandra Daugaard
Vi har bestämt oss tror jag, om inte A ändrar sig igen. Nova hade vi inte som namnförslag innan hon föddes men när vi satt i soffan en kväll sade jag ´Nova´ efter en mängd andra namn och tro det eller ej, A gillade det. Alexandra heter jag i andra namn, därför ska Joline heta det. Alexandra är ju ganska tradionellt och vanligt, tillsammans med Nova Joline, som inte är lika vanliga, tycker jag att det låter bra. Efter att ha sagt det några gånger tycker jag tillochmed att det låter suveränbra.
I dag ska vi på föräldragrupp med 30+arna, Josefine ocj Jimena kommer snart och kollar på days of our lives sedan ska vi dit. Kul att träffa andra bebisar i allafall. Och byta tips med andra föräldrar.
Vi har bestämt oss tror jag, om inte A ändrar sig igen. Nova hade vi inte som namnförslag innan hon föddes men när vi satt i soffan en kväll sade jag ´Nova´ efter en mängd andra namn och tro det eller ej, A gillade det. Alexandra heter jag i andra namn, därför ska Joline heta det. Alexandra är ju ganska tradionellt och vanligt, tillsammans med Nova Joline, som inte är lika vanliga, tycker jag att det låter bra. Efter att ha sagt det några gånger tycker jag tillochmed att det låter suveränbra.
I dag ska vi på föräldragrupp med 30+arna, Josefine ocj Jimena kommer snart och kollar på days of our lives sedan ska vi dit. Kul att träffa andra bebisar i allafall. Och byta tips med andra föräldrar.
Måndag med Amanda & Alexandra
I dag åkte jag och Joline in till unga mammor & pappor för första gången. Vi hade superkul! Träffade både Veronica och Amanda, samt gravida Angelika som ska få sitt barn i februari (alla tre från föräldragruppen) Jag stannade där och åt+fikade sedan gick jag, Amanda och bebisarna på stan. Jag köpte två tröjor och en klänning till Joline, en skumgummigrej att ha i badbaljan så man slipper hålla henne, specialnappar och våtservetter. Hon sov hela vägen in på bussen och hela vägen hem. Hennes matvanor är inte lika extreme nuförtiden, hon äter lite mer sällan.
I morgon är det föräldragrupp på bvc, ska vi gå dit Josefine? Och kolla på days of our lives? I call u tomorrow wonderful friend, love u know?
Amanda är förresten skitsöt med långt och mycket svart hår!
Unga mammor i morgon
I förra inlägget började jag att svara på era frågor, men var tvungen att avbryta för att Joline blev skrikig. I kväll har hon haft långs skrikperioder pga. hennes stora sugbehov. Hon vägrar dock både napp och Andreas lillfinger. Ger jag henne mat hela tiden blir det för mycket för hennes mage och det resulterar i magknip, så det blir skrik hur vi än gör. Jag ringde och pratade med två mammor från föräldragruppen, Amanda och Veronica. Amanda tipsade om en napp från babyproffsen som hennes dotter tagit direkt (tydligen liknar den en riktig tutte..) Måste också passa på att gratulera dem. Amanda fick dottern Alexandra den 25/12 och Veronica sonen Charlie, minns inte datumet, men det var nu i januari.
I morgon ska jag åka in till Örebro och gå på unga mammor, sedan ska jag träffa Veronica och Charlie och kanske Amanda och Alexandra också. Kul! Det kändes så skönt att prata med dem och höra att de faktiskt har samma problem, att vi inte är ensamma. Jag har ju Josefine såklart men Jimena har ju aldrig varit lika missnöjd som lilla Joline. Vi får se hur det går i Örebro i morgon, förhoppningsvis är Joline glad och på bra humör, det håller jag tummarna för. Vill träffa er, Karro och Noah också. Jag hör av mig till er.
Hej! Var du nån gång under din graviditet inställd på att göra abort?
Ja, det var jag. Fast hela tiden visste jag att det var fel, att det aldrig skulle gå. Det var precis som att jag försökte och låtsades att det någonsin skulle gå, innerst inne visste jag att det var omöjligt, att det inte fanns något val. Det var någon vecka efter graviditetsbeskedet som jag funderade på abort, men inte för att jag inte vill ha barnet. Jag var rädd att jag inte skulle klara av det och utan Andreas stöd. På kvällen när jag lade mig tänkte jag ändå alltid att jag skulle behålla barnet, så tankarna på abort var onödiga. Efter någon vecka, när allting lugnat sig, slutade jag att ens tänka tanken på abort.
Varför valde du att behålla din dotter?
När jag tittar på henne nu, våran älskade Joline, är det svårt att svara på frågan. Hade jag ens något alternativ? Tänkte jag ens en annan tanke? Jag minns bara att allting kändes så rätt, att längtan efter ett barn var så stor, att jag ville ha ett barn mer än någonting annat i världen. Och, nu sitter vi här, tillsammans som tre.
Jag undrar om Josefine har någon blogg? kan du inte länka till den isåfall?
Josefine skaffade ganska nyligen en blogg, jag har den länkad på bloggens vänsta sida. http://josiejoos.blogg.se/ läs den, hon och Jimena är alldeles underbara.
hur gick förlossningen? var det jobbigare än du trott? Sprack du?
Förlossningen gick jättebra, jag har skrivit en förlossningsberättelse i ett tidigare inlägg. Det var faktiskt lättare än jag föreställt mig och jag är jätteglad över att få ha varit med om någonting så häftigt. Det häftigaste jag någonsin har upplevt, helt klart. Jag sprack lite och fick sy något stygn men vad gör det när jag fick världens finaste Joline.
Nu har jag skrivit ett ganska långt inlägg, Joline ligger och sover på Andreas mage. Hon kommer att vara attackhungrig när hon vaknar men än så länge sover hon med nappen i munnen. Haha, kan man tänka sig, det går framåt. Om hon lär sig att ta nappen förenklar hon både kvällar och dagar för både oss och sig själv.
.. skruttan håller på att vakna nu!
Godnatt från oss i tvsoffan här. Andreas, Jasmine och Joline.
Några frågor
hej! Jag undrar hur det känns att bli mamma så ung, är det mycket fördomar du möter? Vad planerar du inför din framtid när Joline blivit lite större?
Jag vet ju inte hur det är att bli mamma som äldre, men jag tror inte att det är så stor skillnad. Mamma är ingen ålder och jag upplever samma lycka och samma känslor som alla andra mammor. Jag känner mig jämlik med de som är äldre och ser ingen större skillnad på oss. Min uppgift som ´ung mamma´ är ju densamma som de äldre mammornas uppgift, att ta hand om och uppfostra ett barn. Jag känner mig inte yngre som mamma, om jag träffar och pratar med någon som tex. är 30 år. Hur det än är så har vi alltid en sak gemensamt, det lilla barnet.
Jag tycker inte att jag möter så många fördomar heller, eller så är det så att jag inte märker dem för att jag skiter i dem. Ja, så är det faktiskt. Jag orkar inte höra alla andras åsikter om allting. Jag vet vad som är bäst för Joline och så ser jag till att hon mår bra, det är ju trots allt jag (och Andreas) som känner henne bäst.
Min framtid kommer att, som för alla andra ungdomar, att handla mycket om skolan. Jag ska läsa så mycket som möjligt utav sam på komvux och kommer att plugga lika hårt som alla andra fast på ett annorlunda sätt. Sedan finns ju Joline och hon är ju min framtid, mitt största fokus, mitt nummer ett. (Delad plats med Andreas som självklart också är min framtid) Vi kommer ju så småningom att leta efter ett eget boende och flytta själva tillsammans med Joline. Sedan kommer vi nog att flytta i från lilla nora för att jag vill plugga till polis och A har också någon speciell utbildning han vill gå. Förhoppningsvis får Joline ett eller flera syskon om några år..
Nu ska jag ta Joline..
Lördagkväll med min familj
Jag och A kom precis hem från Jolines farmor och farfar, vi promenerade både dit och hem. Nu, när vi gick hem tänkte jag på hur oförutsägbart livet är. Jag trodde aldrig att jag skulle ha en liten Joline när jag var 16 år, tillsammans med A, som jag vill leva resten utav livet med. När vi träffades trodde jag ärligt talat att det skulle hålla i högst 2 veckor för vi är så olika, men vi passade som handen i handsken och nu har vi en liten dotter, det trodde jag aldrig. Men jag är väldigt lycklig för att det blev så!
Våran lilla älskling har haft en skrikstund som just tog slut, eller så är det bara en ´paus´. Joline vill somna vid bröstet hela tiden, fast hon inte är hungrig. Vi försöker att få henne att sova när vi går med henne, har henne på magen eller i famnen. Först är det skrikig protest men efter ett tag ger hon sig. Huvudsaken är att hon känner sig trygg och det gör hon för hon får ligga nära våra kroppar och bli pussad och kramad på. Vi vill ju inte ha henne i sängen, så vi försöker att vänja av henne. En del i planen är att jag ska rulla i från henne när hon somnat på natten, just nu ligger hon som ett plåster på mig. Vi får se hur det går, det får ta den tid det tar. Nu ligger hon på A´s mage och gosar. Världens finaste tjej!
Det känns så häftigt att säga att jag har en familj (jag har ju alltid haft mamma och syster) men en egen familj, som jag skapat. Nu är vi tre en egen familj och det är fantastiskt. Jag älskar Andreas och Joline enormt mycket.
Jag svarar på era frågor lite då och då i inläggen, det blir för mycket att svara på alla i samma.
Frågestund
Jag tänkte att vi skulle ha en ny frågestund, nu när jag står här med facit i hand kan jag kanske svara bättre på vissa saker. Så, ställ era frågor så svarar jag så fort jag kan.
Lyckliga torsdag
Torsdag i dag innebär att det är fredag i morgon och helg. Då är A ledig i två dagar, skönt. Lite avlastning för mig om Joline tänker fortsätta med sina nuvarande rutiner. I natt var hon vaken mellan 2 och halv 7 i morse, mellan 12 och 2 sov hon inte heller speciellt bra utan vaknade och gnällde hela tiden. Vid halv 5 väckte jag A (det brukar jag inte göra) men jag kände att nu är det nog. Han tog Joline en liten stund och jag fick vila en underbar kvart. Tänk att en kvart kan göra så mycket, det betyder verkligen allt för en bebisförälder har jag märkt.
I morse var jag effektiv och ringde försäkringskassan+socialen. I morgon fick vi en tid på socialen för att bekräfta faderskapet och skriva på papper. Sedan kan vi skicka in enkäten med hela hennes fullständiga namn (som vi ännu inte bestämt) hittills heter hon bara Joline Daugaard. Jag har ansökt om föräldrapenning från den 1/2, då får vi lite pengar och kan hjälpa till att betala här hemma. A kommer väl i gång och jobbar i februari också. (Ja, vi bor fortfarande hemma och tänker göra det i ett litet tag till, så vi får ordning på allt) Dessutom tror jag varken att det skulle vara bra för oss eller Joline att packa och flytta direkt nu. Det är bättre att vara på ett ställe och njuta av hennes första veckor.
Som vanligt gick vi till Josefine och Jimena och glodde på såpa, haha. Sedan gick vi alla fyra till skolan och hade möte med syon Bengt. Vi bestämde tillsammans att det bästa för mig är att plugga in min gymnasiekompetens på komvux och inte hoppa på gymnasiet alls. Så, i morgon ska jag ringa till en kille och prata med honom, sedan ska vi ´skräddarsy´ en skolplan som kommer att passa mig och min situation. Samma sak gäller Josefine. När vi gick därifrån var vi superglada och kände oss taggade att börja plugga direkt, haha. Josefine har börjat med sin matte nu och jag ska börja plugga svenska hemifrån så fort som möjligt.
Handbollen i går var ju hur spännande som helst, en riktig rysare. Hoppas på en lite stabilare match i kväll när Sverige möter Tyskland kl. 19:10! Jag och lilla Jollis kommer att sitta bänkade, såklart. Vi har redan bestämt att vi ska åka på EM när hon blir stor tjej.
Skit också, glömde kamerakabeln hos Josefine. Ni får bilder i morgon.
Kan någon vara så gullig att berätta hur man sätter in videoklipp på bloggen? Så ska ni få se Joline in action sen. Hon är verkligen helt underbar. I dag tog hon nappen förresten, ingen var lyckligare än jag och så bajsade hon på sina fina, röda kläder. Jaja, nog för i dag.. Kram & hej.
What a wonderful daughter
I dag har Jolines ´gammelmorbror´ (min morbror) varit här och hälsat på för första gången. Joline fick en pyjamas och ett par strumpor. Superbra med pyjamas i större storlek för Joline har nästan växt ur alla sina redan. I går tog vi kort på våran prinsessa i en jättesöt pyjamas som hon fått skickat till sig från Dalarna, Andreas moster. Supergullig var hon i den, jag lägger in bilder i morgon kanske. Joline har en garderob som en superkändis, haha. Hennes saker ligger överallt. Det är allt från strumpor till klänningar, bilar, skallror, kaniner och andra mjukisdjur. Hon äger alltså redan hur mycket som helst! I vår ska jag sälja en del på bytardagarna men jag ska även spara en del saker som varit/är speciella på ett eller annat vis.
Natten var underbar! Joline sov jättebra och jag känner mig utvilad, skönt! Andreas får sova på nätterna, då tar jag allt ansvar för Joline. Jag tycker att han är värd att få sova ett par timmar (de blir ändå inte så många) eftersom att han går så långa dagar i skolan. Det känns nästan som att dagarna börjar när A kommer hem, det är först då som jag kan göra någonting vettigt. I dag har jag hunnit tvätta och diska. A har handlat och just nu sitter han med våran älskling i soffan och myser. Han är en väldigt bra pappa till Joline och jag är så glad över att vi är på god väg att hitta lite rutiner som passar vårat sätt att leva.
Den 7-9 februari ska Joline i väg på sin första resa. Till Dalarna, Rättvik och till A´s släktingar. Då kommer Joline att få träffa faster Joanna för första gången. Det ska bli kul!
I dag har vi varit hos Josefine och Jimena och kollat på days of our lives. Tv:n slutat ju som sagt att fungera, det vet ju ni som läste förra inlägget och det är som mest spännande i våran såpa just nu. Så, vi tillbringade en del utav eftermiddagen med våra favvisar. Josefines mamma bjöd oss på wienersemlor, det var såklart supergott. Man kan lungt säga att jag återfått min aptit.
Nu ammar jag Joline och det ska jag fortsätta med i lugn och ro..
Tre veckor i dag
Det gick suveränt på bvc i går, inget skrik förrän vi skulle gå därifrån. Joline bara tittade på barnmorskan och visade sina bästa sidor. Bm sade att hon var duktig att följa med blicken och hålla upp nacken. Proud of you, Joline. Våran ´lilla´ tjej hade gått upp 320 gram på en vecka, så nu väger hon 4 500 och är 57 cm lång. På vägen hem fick jag gå med Joline på ena armen och köra vagnen med andra handen.
Jag hinner INGENTING på dagarna, Joline vill bara äta hela tiden.. och vägrar somna på något annat sätt än vid bröstet. Lägger man ner henne vaknar hon på en gång. Tvätta, diska, städa, äta, handla, duscha, haha glöm det. Jag känner mig som en utsugen mjölkmaskin, jag är mat. Detta inlägg skrivs men en hand eftersom Joline ligger och snuttar på min andra arm.. Det börjar bli jobbigt att göra stor bokstav, haha. Thanks to min bärbara hinner jag skriva nått varje dag, den kan stå bredvid mig i soffan. Nu ska jag försöka få i gång tvn som verkar ha sagt upp sig som min underhållare i dag. NEJ..
Grattis älskade dotter, tre veckor idag.
Jolines och mammas tisdag
Joline har precis somnat, hon ligger bredvid mig på soffan inlindad i sin kaninfilt. Det är nog första gången hon sover ordentligt i dag. Hon har varit gnällig och snuttig och ätit nästan hela tiden med undantag för en kort vagnpromenad till konsum för att köpa bröd, yoghurt och pizza. Jag var tvungen att ha någonting lättlagat till lunch, men om det inte varit för Fredrik som kom en snabbis, hade jag nog inte hunnit äta den heller. Har fått en liten noja på småyoghurtar, det är ju mer som godis än som mat.
Kl. 16:00 ska vi till bvc och väga Joline. Spännande att se hur mycket hon vuxit! Mindre spännande att veta hur mycket hon kommer skrika när de klär av henne naken och lägger henne på vågen (sist var hon helt hysterisk) och jag tycker så synd om henne. Kan de inte låta bebisarna ha på sig blöja och body? Hur mycket skillnad gör det på vågen egentligen, de skulle ju kunna ta bort några gram.
Har spelat in en filmsnutt på Joline i dag, som jag tänkte lägga in sen om jag orkar leta på mig på någonstans där det står hur man gör. :) Hon har på sig en grön body med rosablommiga ärmar och gröna byxor till i dag, det är de enda kläderna som jag köpt till henne sedan hon föddes. Alla andra har kommit med så mycket saker, hon kommer inte ens hinna använda allt hon fått innan hon växt ur det, därför har jag låtit bli att köpa. Leksaker har hon också fått redan, en stor, vit blomkruka är redan full med gosedjur och stuffs.
Bilder på Joline, mammas snygging!
(Jäkla skit att ögonen blir röda på korten)
Två stjärnor
.. en stjärna
.. en till
.. och två tillsammans!
Gullungarna Joline och Jimena fick vara med på bild tillsammans för första gången i dag. Joline är nästan lika lång som Jimena redan, fastän det skiljer nästan 4 månader på dem. Jimena är en liten bebis och Joline en stor, i allafall i jämförelse med varandra.
Hemma hos Josefine och Jimena
Denna underbara måndag har jag och joline spenderat tillsammans med Josefine och Jimena. Vi har kollat på days of our lives (haha) och promenarat. På promenaden köpte vi semlor och godis, så vi är inte direkt några hurtbullar. Vi var på skolan och bokade möte med Bengt - syon, också. Så på torsdag är det möte där som gäller.
På fredag börjar kören som jag ska försöka gå på. Då får Joline vara hemma med A den timmen, jag hoppas att det kommer funka. Om inte tar det mig högst två minuter att springa hem, så det kommer nog att gå bra. Nu kom Josefine hem igen, hon sprang i väg och handlade lite fort, så jag ska umgås med henne och ta hand om Joline.
Hej så länge
Joline, älskling.
Fina Joline.
I dag har vi haft besök utav Lena och Nellie. Joline fick en jättesöt labanklänning och tillhörande strumpor, ni ska få se dem på henne sedan, det är fortfarande lite stort. När de varit här ett tag gick vi och lade oss (mamma fanns ju fortfarande till hands) och det var verkligen en välbehövd vila. Sedan åt vi pannkaka och gick till Andreas kompis PG och hälsade på, han bjöd på inflyttningsfika. Joline var vaken och spanade in en tavla på hans vägg, den gillade hon skarpt.
Nu är vi hemma igen och kollar på något konstigt program på discovery. Vi har ätit mackor och druckit te som vi fått skickat från faster Joanna i Korea. Nu är Joline jättetrött och håller på att somna. Vi får se hur kvällen artar sig, hon har sovit mycket i dag så hon vaknar nog och är pigg sent i kväll. Det gör ingenting i allafall, för jag känner mig utvilad.
I morgon funderar vi på att åka in till örebro och gå på unga mammor. Jag måste ringa socialen och boka en tid för bekräftelse av faderskapet också så att vi båda får delad vårdnad om Joline, just nu är jag ensamstående vårdnadshavare för henne och så vill vi inte att det ska vara. Denna vecka vill vi träffa Josefine och Jimena något också, kanske kolla på handen som gungar vaggan, om vi får den att funka.
- Andreas, jag älskar dig.
Nattvandring
A är ute och vandrar kring sängen igen. Joline är missnöjd och vaken, helst vill hon äta men hon spyr bara upp det så magen är redan överfull. Just nu skriker hon och nappen vill hon inte ha. Jag ska snart ta henne igen och se om hon blir tyst, hon är redan väldigt mammig, speciellt på kvällarna.
Handbollen gick ju inget vidare, Sverige förlorade med 24-28, fast de vann andra halvlek mot fransmännen. Haha, vilken sportfåne jag låter som. Vi åt god mat i allafall och när Joline somnade vid halv 10 gick vi och lade oss. Nu är hon vaken och pigg.. eller övertrött? Vi har precis börjat lära oss hur hon skriker när hon vill olika saker. Det tar ett tag att lära känna dem.
Joline har än så länge blåa ögon, som alla bebisar har när de föds. Vi vet alltså inte vad hon kommer att få för ögonfärg än, men de skiftar i brunt i vissa ljus. Hennes hår är ljusbrunt och i ljuset kan det skifta lite i rött/orange. Det är mörkare i nacken och ljusare uppe på huvudet. A är väldigt mörkbrun och jag väldigt ljus, men det kan ju också ändra sig från födseln. Jag var mörkbrunhårig när jag föddes och sedan blev jag jätteblond. Det ska bli så spännande att se vad det blir av allting.
Jag och A har ännu inte bestämt något/några mellannamn till Joline, men vi har bestämt att vi snart ska bestämma ett/flera, haha. Hon ska heta Daugaard som A i efternamn i stället för mitt efternamn Magnusson. Daugaard är danskt, därav två a. Jag vill att Joline ska heta Minvirva i mellannamn men det vill såklart i A. Tycker att det är så unikt och speciellt och coolt att heta i mellannamn. Amanda hade det som namnförslag förut. Vi får se vad vi bestämmer oss för, jag håller er uppdaterade.
Nu håller Joline på att somna i A´s famn. Han går och går.. Hon skriker.. och blir tyst.. och skriker.. Ja, så är det här på skolgatan 16 den 20 januari kl. 01:02! Godnatt bloggvärlden!
En bild på lillasyster Amelia i snön (som smälte bort..)
Ett snabbinlägg
Jag och Joline har varit ute på en liten promenad och handlat lövbiffar och tidningen. Hon somnade i sin vagn men jag tror att hon håller på att vakna, så vi får väl se hur länge jag hinner skriva.. Http://sofiavernersson.blogg.se kunde inte se min nya design (den är rosa med ett hjärta och tre bilder där uppe) är det någon annan som inte ser den? Jaja, konstigt är det i allafall. Och stackars dig Sofia, som får stå ut med den bajsbruna, haha.
Jag är taggad för handbollen och tänkte snart börja laga om. Lövbiff, pommes och aioli blir det i kväll. Mamma och min syster är i Lindesberg och sover nog över där, så vi är själva i kväll. Min matlust har kommit tillbaka men inte alls på samma sätt som förut, under graviditeten kunde jag vräka i mig mat.
Stunderna när Joline är vaken är hon så himla med och kollar. Hon följer oss med blicken och ser direkt om jag går ut ur rummet, då börjar hon gråta, mammagrisen. Redan på BB tittade hon runt med stora ögon och kunde följa A med sina ögon när han flyttade huvudet från sida till sida. På BB gick jag och Joline i korridoren kl. 04:00 en morgon och då fastnade hon med blicken på BB:s julgran och alla ljus och kulor! Hon är duktigast och finast, tycker vi såklart.
Stark i nacken är hon också och hon vill inte ligga ner. Helst ska hon sitta käpprätt upp hela tiden även om nacken inte riktigt orkar med. I går kväll var hon klarvaken mellan 8 och 12, hon vägrade att sova. När hon väl somnat i vagnen vaknade hon efter ca. 5 min och ville sova hos mig. Hon är väldigt beroende av närhet och vill ligga eller vara nära hela tiden. I dag har hon legat på min mage och sovit och det är nog det mysigaste som finns tror jag.
Josefine och Jimena, jag saknar er.
Detta inlägg blev längre än väntat, lilltjejen sover än.
Äntligen ny design
Tack http://Sarawikstrom.blogg.se för hjälpen med design här på bloggen!
Och tack till alla er som erbjöd er att hjälpa mig. Jag har varken ork, lust eller tid att hålla på själv.
Några tyckte att det var jobbigt med rosa text, så jag kanske ändrar den till svart men inte i dag. Just nu ligger Joline och sover i sin vagn. Jag har hunnit duscha länge, rakat benen och haft hårinpackning. Lyxigt känns det! I går var vi bara hemma och vilade, för att jag skulle friskna till och det har jag gjort, så denna gång gick det över fort. Jag tror att Joline har en ´växtperiod´ för det känns inte riktigt som att mjölken räcker men hon äter och äter för att få igång produktionen.
Jolines gammelmormor och gammelmorfar åkte till Puerto Rico i natt och ska vara där i 10 dagar. Vi blev medbjudna men tackade nej eftersom vi tycker att Joline är för liten. Skulle vi följt med skulle vi åkt på onsdag, då är hon tre veckor. Det skulle nog inte bli någon avkoppling för oss heller med tanke på hur ofta hon äter på kvällarna. Det är ju inte speciellt kul att åka utomlands och sitta på hotellet och amma halva resan. Jag och A får väl åka i väg någonstans själva när hon blir lite större i stället.
I går var vi på Ica och handlade. När vi kommit in i affären började Joline att gallskrika, så jag fick ta upp henne och gå hem igen. När vi kom ut i kylan somnade hon om så antagligen blev hon för varm i affären trots att jag knäppte upp overallen. I kväll ska jag titta på handboll Sverige - Frankrike (om Joline tillåter vill säga..) Hoppas att ni, alla fina läsare får en trevlig lördag!
Joline med första nallen (fått i julklapp utav mormor)
Sjuk igen /;
Jaha, då ha febern kommit tillbaka och jag har fått mjölkstockning på det andra bröstet. Ändå tycker jag att jag varit försiktig med fetvadd i BH:n och ordentligt klädd på våra promenader. Känns precis som förra gången och jag hatar det verkligen. Varför kan jag inte bara få vara frisk och tn hand om Joline? Det gör så ont när hon ammar och det förstör det mysiga med amningen men jag tänker inte ge upp än. Fortsätter det att krångla kanske jag börjar att ge tillägg, men det vill jag helst inte än.
I dag har vi i allafall varit hemma hos Jolines farmor och farfar och träffat faster och kusinerna. Joline sov nästan hela tiden, så Jolines farmor har fortfarande inte träffat henne när hon varit vaken och pigg. Lilla kusinen H tycker så mycket om bebisar och ville kolla på Joline hela tiden. Det är så gulligt!
Nu är A och byter blöja på Joline, hon hade nästan kissat igenom (inte så konstigt att hon kissar mycket med tanke på hennes matvanor) men jag förstår att det är mycket matning de första veckorna. Faster E berättade att de inte kan känna skillnad på hunger och magknip när de är så små, så därför vill de äta hela tiden. A är så lugn och bra och går med henne framochtillbaka runt dubbelsängen. I går sade han ´jag tror att jag gått i 1 kilometer.. typ som till Statoil och tillbaka och det kan nog stämma, haha.
.. JOLINE ÄR UNDERBAR & ÄLSKAD <3
Bild tagen i går på tvåveckorsdagen innan jag och My ska gå ut och gå. Overallen har hon fått utav Josefine och Jimena, tackar! Eftersom Jimenas armar var för knubbiga för overallen.
Bilder på vårat underverk
våran prinsessa
My har varit här hela dagen. Vi kollade lite i Noras affärer (haha!) inte så värst mycket att se kanske, men ändå. Så kollade vi på ´how to loose a guy in 10 days´ och åt chips. Joline sov nästan hela tiden med undantag för några matpauser.
Nu är A här och går fram och tillbaka med henne. Hon är arg och vill inte ha nappen! Från kl. 17:00 till midnatt ungefär äter hon (tuttar) varje kvart. Ni kanske förstår att jag är trött när hon äter så mycket, det ser ut som att jag ska gå av på mitten. De 17 kilo jag gick upp under graviditeten har snabbt försvunnit och jag är uppriktigt sagt glad att jag gick upp så mycket, för annars hade jag bara varit skinn & ben vid det här laget. Joline skriker och vill snutta nu men Andreas är envis och fortsätter att vandra fram och tillbaka. Hon är bortskämd och vill inte ligga i sin säng eller vagn. Hon vill vara i famnen eller vid bröstet, våran prinsessa.
Joline två veckor
HJÄLP vad tiden går fort. Våran ´lilla´ tjej är redan två veckor. Det var två veckor sedan jag hade sådär ont och två veckor sedan jag höll om Joline för första gången. Vid den här tiden för bara TVÅ veckor sedan gick jag i korridorerna på karlskoga förlossning med onda värkar, det är helt sjukt vad tiden går. Joline känns inte alls liten längre, hon börjar redan bli stor.
I går eftermiddag var vi på BVC för första gången. Joline gallskrek under vägning och mätning och jag tyckte så synd om henne för att hon skakade och darrade med underläppen. Hon vägde 4180 och var nästan 57 cm lång, stora tjejen. Barnmorskan sade att de antagligen mätt fel på BB och att Joline antaligen var 53 eller 54 cm lång när hon föddes. Samma sak gällde huvudomfånget som måste ha varit något större.
I dag kommer My och hälsar på mig och Joline. :)
Vi får se vad vi ska hitta på, antagligen går vi på en promenad. Jag måste till Biblioteket och lämna tillbaka böcker och ljudböcker. Just nu sover Joline så det första jag ska göra när My kommer är att kila ner i tvättstugan och göra lite nytta medan jag kan. Det är så svårt att hinna med någonting på dagarna. De få stunder Joline sover finns det så mycket saker jag vill göra tex. blogga eller läsa. I stället måste man göra dessa måsten och det är mindra kul.
Till dig som frågade om förlossningsberättelse kan jag skriva att jag redan skrivit en, så kolla äldre inlägg
Nu vaknade kanske Joline för det knorrar misstänkt i vagnen, haha.
Om att vara mamma
.. till en underbar och jätte fin tjej!
Ja, hur är det nu, att vara mamma? Hur skiljer sig livet nu från tex. den 1 januari, när magen fortfarande fanns där och lilla Joline låg i magen. Vad gör jag på dagarna nu och hur är det, egentligen?
.. UNDERBART på så många olika sätt. Samtidigt som det är mysigt och alldeles fantastiskt är jag trött och det kan kännas jobbigt och krävande. Kl. 02:00 på natten när hon skriker, känns det mindre underbart men när hon sedan ligger där och tittar med sina stora, fina ögon är allting magiskt igen. Att vara mamma är som att åka en karusell, med så många olika känslor som åker med.
Livet skiljer sig otroligt från den 1 januari. Nu är det inte längre en självklarthet att hinna duscha, bre en macka när man är hungrig, sova när man är trött, blogga när man vill blogga. Joline bestämmer när saker ska göras! Jag får äta när inte hon är hungrig och jag får sova när hon är trött. Blogga får jag göra när hon sover osv. Joline står i centrum och hon får ta så mycket utav min tid som hon vill. Alltså är kontrasten väldigt stor, liven kan verkligen förändras över en natt/dag. Jolines födelse är det bästa som hänt mig och det förändrade verkligen mitt liv, på alla sätt & vis men till någonting bättre. På dagarna försöker jag se till att Joline är nöjd. Jag matar, byter och jollrar. Allt för att hon ska vara nöjd med livet. Vi försöker att hinna med minst en promenad med vagnen och göra några måsten som tvätt, disk och städning. Det är vad jag ska göra nu, gå och städa lite på rummet. Joline sover i sin vagn just nu så det är bäst att passa på!
Kram på er.
Joline i storstaden
I går var jag och Joline hemma hos Josefine och Jimena. Först kollade vi på ´days of our lives´ som Josefine följer, fast den är sämst så är den rätt så spännande nu när slutet är nära. Joline bajsade ner mina byxor när hon låg och ammade i mitt knä. Jimena hade blivit jättestor och var ingen bebis längre, otroligt hur mycket hon har växt den lilla tjejen. Jag har saknat er J och J, det är skönt att allt blir som ´vanligt´ igen, så att vi kan träffas.
Efter ´days of our lives´ åkte vi in till Örebro. Bussen var 25 min sen, jäklit irreterande. Joline sov halva vägen och åt andra halvan. Jimena låg och gurglade och pratade i sin vagn, som vanligt världens snällaste bebis. Väl inne i Örebro gick vi till min gamla skola, där mitt skåp var borta? Jag ska höra med mina gamla klasskompisar om dom vet vad som har hänt. Jag hade ju en massa böcker där som skulle lämnas tillbaka.
Sedan gick vi till Åhlens och fikade. Joline åt igen och Jimena skulle få välling, det gick sådär halv bra att ösa över vällingen från salladsskålen till flaskan (haha!). Och så kollade vi lite på stan men det gick inte så bra för Joline blev för varm och arg när vi gick in i affärer. Jag köpte ingenting till mig själv utan strumpor och en body & byxor till Joline. När vi skulle åka hem var även den bussen försenad i över 10 min. Joline var hungrig och vi frös så jag var jätte arg på bussen. När vi kom på fick Joline komma upp till mig och sedan åt hon hela vägen hem. Det var en trevlig dag men både jag och Josefine tycker att det ska bli varmt nu, så vi slipper bylta på dem alla dessa vinterkläder.
Josefine har lånat var kabel, så jag kan inte sätta in bilder. Jag gör det i kväll eller i morgon!
Hjälp med design,
Är det någon utav er läsare som skulle kunna tänka sig att göra en header till mig? :) Jag har inget program att göra i och även om jag hade det, skulle jag förmodligen inte förstå mig på det. Jag tänkte göra bloggen flickig och lite roligare än nu då den är bajsbrun. Skulle gärna vija ha bilder på Joline mm. Så om någon har lust, skriv en rad. Som tack kan jag ju göra reklam för eran blogg här på min blogg.
Vem är Engla? Är det hon som har Englas Showroom? Jag hade ingen aning om att hon hade en dotter och ännu mindre att hon hette Jolie. Men, nu heter ju inte ens min dotter Jolie utan JOLINE, så då är den saken ur världen.
Vårkänslor
I dag har det varit soligt igen och jag har fått vårkänslor. Vill inte ha vinter mer eftersom snön ändå smälter och blir slask. Jag hatar det gråa, blöta & trista. Nu kan det gärna få bli lite varmare och ljusare så att jag och Josefine får gå långa promenader och umgås utomhus. (Det blev ingen promenad i går, båda två hade fullt upp..) I morgon börjar A skolan igen och jag får känna på hur det är att vara mammaledig, på riktigt! Josefine och jag kommer att ha jättemysigt, det är jag säker på. Girlpower!
Denna vecka ska min släkt från Nerikes Kil komma & hälsa på och min morbror med familj. På onsdag kanske jag ska in till Örebro med My och på torsdag kommer A´s syster med sina barn. På sportlovet ska vi antagligen till Dalarna och hälsa på. Då är faster Joanna hemma från Korea, kul! Blir första gången som hon träffar Joline.
Så i morgon frågar jag och Joline, er, Josefine och Jimena, om ni vill leka med oss?
om du inte läser det här så vet du att vi ringer i morgon när vi har vaknat till lite. Puss från oss.
Äntligen frisk
I går morse när jag vaknade kände jag mig som en helt ny männsiska. Febern var borta och för första gången sedan i måndags såg jag ut som mig själv när jag tittade i spegeln. När Joline vaknade väckte jag A och vi gick upp och gjorde oss i ordning. Sedan gick vi till barnaffären och bytte en klänning som vi fått i två upplagor till ett par rödvit randiga byxor med laban på och en röd tröja med stort labantryck på bröstet. Superfint! På Apoteket köpte vi fetvadd att ha i Bh:n som att jag ska slippa mjölkstockning en gång till.
Det var jättefint väder också, soligt och blått på himlen, det kändes nästan som vår och var varmt förutom blåsten. Jag, Andreas och Joline tog en lång promenad upp till Jolines farmor och farmor. Där stannade jag och Joline tills Let's Dance började, då åkte vi hem till gammelmormor & gammelmorfar och kollade på det där. Sedan åkte vi hem och lade oss. Joline sov från 1 i natt till halv 11 i morse. Jag känner mig utvilad och pigg så i dag ringde jag till Josefine och fråga om hon och Jimena skulle med ut på promenad. Vi skulle ringa när vi var klara. Nu sover Joline i vagnen så jag ska passa på att göra mig i ordning lite. (Andreas är i Sälen i dag för er som glömt det!) Han kommer i kväll igen.
I morgon ska vi kanske till örebro och handla lite. Vi får se hur det blir.
/Jasmine och Joline
Det är många som undrat varför vi valde namnet Joline/hur vi kom på det.
Namnet Joline hörde jag första gången i Dolly Partons låt Jolene och tyckte att det var fint (då var jag inte så gammal) och när vi skulle välja namn hade vi Jolie som förslag. På förlossningen tyckte A att Joline var bättre, först tyckte jag att det var för vanligt men sedan såg jag att hon passade i att heta det och ingenting annat. Så fick lilla Joline sitt namn! (Det finns ingen baktanke med fyra J: Josefine, Jimena, Jasmine, Joline.)
Magknip
Först vill jag säga att jag druckit två glas läsk sedan vi kom hem och det är ingenting jag häller i mig precis. Jag blev jättesugen på cola EN gång och då drack jag det. I går kväll hade hon magknip för första gången (som det hördes i allafall..) óch då var det två dagar sedan jag drack de två glasen cola. Magknipen igår berodde antagligen på att hon ätit för ofta under kvällen och att det inte kommit någon rap.
I natt har hon sovit bra, när hon väl somnade. I tre timmar skek hon utav magknip, min lilla älskling. Andreas gick med henne fram och tillbaka och masserade magen men det blev inte bättre. Kl. 02:20 somnade hon hos mig när hon åt och vi vaknade inte utav henne förrän vid halv 8 i morse. Sedan har hon sovit nästan hela dagen. Jag har varit tvungen att väcka henne för att äta, då brösten blivit knöliga och gjort ont.
Febern går inte över och jag känner mig så emlig. Orkar knappt stå upp och det gör ont i hela kroppen när jag ska bära Joline. Jag ligger och sover så mycket jag kan och så får Andreas sköta blöjbyten och sådär. I dag har jag diskat och det är det enda vettiga. Pratade med Josefine i dag, det var mysigt att höra hennes röst. Jag har inte träffat henne sedan den 3 januari och innan det var det också längesedan vi sågs.
Just nu är A hemma hos sin mamma & pappa och fixar någonting med sin bräda. På lördag åker han på en dagsresa till sälen. (Och nej.. Ni behöver inte skriva att han är ansvarslös som åker bort en dag) Jag tycker att det är skönt att vara ensam med Joline i bland.
Joline sover i sin säng.
Joline sover i sin babysitter.
Inviger badbaljan på 1veckasdagen.
Superfina mor-dotter buketten som vi fick utav Andreas mostrar med familjer. Jätte tack!
Grattis Joline, 1 vecka i dag.
I dag är det en vecka sedan Joline föddes, tiden bara springer i väg. Och på 1 veckasdagen har det hänt mycket. Hennes navel har ramlat av (tur det.. för den stank ruttet i går) och så har hon badat första gången. Hon verkade gilla att bada men vi gjorde det bara en kort stund, hon skrek när vi tog upp henne men det var nog för att det blev kallt.
Jag har haft feber och frossa i dag också. Pga. febern känner jag mig trött och orkeslös vilket är lite synd då jag inte kan njuta av Jolines första veckor fullt ut. Om det inte vore för Joline skulle jag inte alls vara såhär pigg, hon är alldeles underbar.
Bilder kommer imorgon.
Godnatt från oss
En bra natt
I går eftermiddag var jag och A ute på promenad med vagnen. Vi handlade blöjor, tvättlappar och coca cola. Jag är så sugen på kolsyra hela tiden, så när vi kom hem slängde jag mig i soffan och drack nästan en halv flaska, haha. Har svårt att äta mat. Känner mig inte sugen på någonting och när jag äter mår jag illa. Försöker att äta lite frukt och få i mig små portioner.
Just nu sover Joline i sin vagn. Hon gillar att ligga där. Mjukliften gör så att det blir trångt, ombonat, varmt & mysigt. I natt sov hon mellan 11 och halv 7, jätteskönt. Hon somnade i sin säng också, så fick hon komma upp till oss när hon vaknade och ville äta.
Nu ska jag försöka duscha, jag är alldeles röd i ögonen. Känner mig så ofräsch och grå och vit.
vi älskar dig
Världens finaste bebis.
bvc+mvc besök
I dag har min barnmorska från mvc och barnmorskan från bvc varit här på hembesök. Joline hade gått upp i vikt, så nu väger hon 4020. På BB tyckte jag att hon var så liten, men hon har redan blivit en stor tjej. Det börjar komma en till haka och så börjar hon få lite mer fett på låren. Hon äter hela tiden, så det enda ja gör är att amma.
I går eftermiddag/kväll var vi hos Jolines farmor och farfar och hälsade på. Joline sov nästan hela tiden, så i natt var hon pigg och vaken. Sent i går fick jag hög feber och frös jättemycket, antagligen en liten mjölkstockning. Hela natten låg jag och skakade fast jag hade täcken, filtar och värmekudden. Vid 2 i natt vaknade Joline och låg och tittade, vi gick ut i vardagsrummet och kollade på fönsterlampan. Hon satt i sin babysitter lite också. Sedan åt hon och fortsatte att äta till kl. 08:00 i morse. Då fick jag sova i en timme medan mamma hade henne.
.. Just nu sover lilltjejen men när hon vaknar så ska vi gå och hämta ´sprit´ på bvc att tvätta naveln med. Den är röd och irreterad nu.
Lilla älskling
Första familjebilden. Jag, Andreas och Joline på förlossningsrummet. På väg till BB..
Nattvaka
I går kom vi hem från BB. Vi stannade så pass länge att de hann göra alla läkarundersökningar, PKU test, hörseltest mm. Nu slipper vi åka tillbaka för att göra det, vilket är skönt.
Joline var orolig i natt och sov inte mer än 40 minuter mellan tolvslaget och sju i morse. Sedan sov hon i tvåochenhalv timme och då fick jag också sova. Andreas och jag turas om att gå med henne på natten men mata kan ju bara jag göra och hon äter verkligen hela tiden. I natt kom det för mycket mjölk så hon fick i halsen några gånger. I dag på dagen har hon varit hur mysig och gosig som helst, just nu är hon hos A och knorrar, jag tror att det är dags att jag tar henne nu. Matdags igen. Snart ska vi gå och hyra film och köpa godis + inviga nya vagnen.
Joline, du är bäst.
När lilla Joline kom till världen
Förlossningsberättelse
Natten till onsdag lade jag mig sent, kunde inte somna så jag låg och kollade runt på datorn och läste en bok. Mamma och Andreas satt ute i soffan och pratade så A kom inte in och lade sig förrän vid tretiden. Klockan var halv 5 när jag vaknade och kände första värken. Det kändes så annorlunda mot förvärkarna jag haft, så jag förstod att det det var ´på riktigt´. Gick upp och värmde värmekudden och lade mig i soffan en stund. Värkarna kom med ca. 6 minuters mellanrum och övergick ganska snabbt från att bara göra lite ont till att göra mycket ont. Jag väckte mamma och sade att jag hade värkar, hon vände sig om och somnade om. Då väckte jag Andreas och sade ´jag har värkar, så det blir nog en bebis snart..´ Han var också jättetrött, så han somnade också om. Efter ett tag gick jag till mamma igen och sade ´har du fattat att jag har värkar?´ då vaknade hon och gick upp. Sedan väckte jag A en gång till och då vaknade han också till. Ställde mig i duschen en stund och det hjälpte bra med värmen.
Vid 7 tiden kom värkarna med 4 minuters mellanrum och jag ringde till förlossningen i Karlskoga och frågade vad dom tyckte. Barnmorskan Birgitta sade att jag skulle komma när jag kände att det blev för jobbigt att vara hemma, så vi började packa. Mamma åkte till Statoil och åkte handlade lite godis, baguetter och dricka. Jag och A kollade på Rena Rama Rolf och Piplarsson, haha. När värkarna kom hängde jag mig över armstödet på soffan så A kunde massera mig i korsryggen.
kl. 08:17 har vi packat klart och åker till förlossningen. I bilen är det 4 minuter mellan värkarna. Jag står på alla fyra i baksätet med en massa kuddar under magen och får massage på ryggen. Värmekudden har jag på magen. Säger åt A att massera hårdare för det är det enda som hjälper. Vi stannar på en kisspaus och kör väldigt sakta. Vägen till Karlskoga är inte världens bästa och det är inget bra väglag.
Kl. 09:57 Undersökningen är klar, jag är öppen ungefär 4 cm. Värkarna gör ännu lite ondare. Jag går i korridoren och vilar i sängen. Mamma och A turas om att massera och ´valla´ mig fram och tillbaka i korridoren. De närmsta timmarna följ av att värkarna trappas upp, jag börjar bli trött och önskar att allt ska vara över men det känns som om det är en evighet kvar och att vi aldrig kommer att få våran bebis.
kl. 13:00 Jag har (under lite våld) fått en mofinspruta som ska ta bort ën de utav smärtan men också göra så att jag kan slappna av och öppna mig de sista centimetrarna. Vi går in i badet där personalen tänt ljus och gjort mysigt. Den närmsta timmen gör värkarna mindre ont och jag andas igenom dem. Sedan går det fort.. Värkarna kommer med två minuters mellanrum och håller i sig i ca. en minut. Jag kliver upp ur badet och A hjälper mig tillbaka till förlossningsrummet. Vet inte riktigt vad klockan är men skulle gissa på 14:30.
Sedan börjar krystvärkarna. Jag försöker att knipa och hålla emot. Det gör jätteont i korsryggen och det känns ungefär som att ryggraden ska gå av. Jag försöker att vila mellan de täta värkarna samtidigt som jag jämrar mig och ber mamma ringa på en barnmorska. Barnmorska Lena och undersköterska Linda kommer in. De förbereder inför utdrivningsskedet. Hittills har jag stått på knäna i sängen och hängt över ryggstödet, nu lägger jag mig ner för att börja krysta. Jag fortsätter att knipa emot med rumpan medan Lena säger åt mig att jag måste slappna av. De försöker att ge mig lustgas men jag blir bara arg och vill inte ha den. Mamma och Linda håller i mina ben och A står vid mitt huvud och säger ´tryck...´ tryck nu..´
Jag känner mig dåsig och trött. Säger saker som ´varför gör ni såhär mot mig?´ och ´JAG VILL HA SNITT´ min barnmorska säger åt mig att halva huvudet är ute och att jag måste hjälpa till att krysta så är det snart över. Jag, som är nära på att ge upp, ser faktiskt att huvudet nästan är ute i glaset på tavlan som hänger på väggen framför mig. Jag vet inte vart kraften kom i från men den kom. Jag tog tag runt knäna och tog i för kung och fosterland. En minut senare är hon ute. Så fort huvudet var ute halkade hela bebisen ut. Det första jag gjorde var att kolla mellan hennes ben och såg att det var en flicka, precis som jag trott hela tiden. Sedan fick våran lilla tjej komma upp på min mage och hon var såklart världens finaste och vi världens lyckligaste. Det går inte att med ord beskriva känslan men jag minns hur mycket lättnad jag kände så fort hon kom ut. Nu var det över, äntligen över. Efter så lång tid var hon ute. När hon legat på min mage ett tag skulle jag sys några stygn och Joline fick ligga i pappas famn och mysa, inlindad i en massa filtar med och med en rosavit randig stickad mössa på huvudet. Det gjorde inte ont att sys, jag fokuserade bara på Andreas och Joline, min familj!
Joline föddes kl. 15:46
Hon vägde 3890 g och var 51 cm lång.
Natten till onsdag lade jag mig sent, kunde inte somna så jag låg och kollade runt på datorn och läste en bok. Mamma och Andreas satt ute i soffan och pratade så A kom inte in och lade sig förrän vid tretiden. Klockan var halv 5 när jag vaknade och kände första värken. Det kändes så annorlunda mot förvärkarna jag haft, så jag förstod att det det var ´på riktigt´. Gick upp och värmde värmekudden och lade mig i soffan en stund. Värkarna kom med ca. 6 minuters mellanrum och övergick ganska snabbt från att bara göra lite ont till att göra mycket ont. Jag väckte mamma och sade att jag hade värkar, hon vände sig om och somnade om. Då väckte jag Andreas och sade ´jag har värkar, så det blir nog en bebis snart..´ Han var också jättetrött, så han somnade också om. Efter ett tag gick jag till mamma igen och sade ´har du fattat att jag har värkar?´ då vaknade hon och gick upp. Sedan väckte jag A en gång till och då vaknade han också till. Ställde mig i duschen en stund och det hjälpte bra med värmen.
Vid 7 tiden kom värkarna med 4 minuters mellanrum och jag ringde till förlossningen i Karlskoga och frågade vad dom tyckte. Barnmorskan Birgitta sade att jag skulle komma när jag kände att det blev för jobbigt att vara hemma, så vi började packa. Mamma åkte till Statoil och åkte handlade lite godis, baguetter och dricka. Jag och A kollade på Rena Rama Rolf och Piplarsson, haha. När värkarna kom hängde jag mig över armstödet på soffan så A kunde massera mig i korsryggen.
kl. 08:17 har vi packat klart och åker till förlossningen. I bilen är det 4 minuter mellan värkarna. Jag står på alla fyra i baksätet med en massa kuddar under magen och får massage på ryggen. Värmekudden har jag på magen. Säger åt A att massera hårdare för det är det enda som hjälper. Vi stannar på en kisspaus och kör väldigt sakta. Vägen till Karlskoga är inte världens bästa och det är inget bra väglag.
Kl. 09:57 Undersökningen är klar, jag är öppen ungefär 4 cm. Värkarna gör ännu lite ondare. Jag går i korridoren och vilar i sängen. Mamma och A turas om att massera och ´valla´ mig fram och tillbaka i korridoren. De närmsta timmarna följ av att värkarna trappas upp, jag börjar bli trött och önskar att allt ska vara över men det känns som om det är en evighet kvar och att vi aldrig kommer att få våran bebis.
kl. 13:00 Jag har (under lite våld) fått en mofinspruta som ska ta bort ën de utav smärtan men också göra så att jag kan slappna av och öppna mig de sista centimetrarna. Vi går in i badet där personalen tänt ljus och gjort mysigt. Den närmsta timmen gör värkarna mindre ont och jag andas igenom dem. Sedan går det fort.. Värkarna kommer med två minuters mellanrum och håller i sig i ca. en minut. Jag kliver upp ur badet och A hjälper mig tillbaka till förlossningsrummet. Vet inte riktigt vad klockan är men skulle gissa på 14:30.
Sedan börjar krystvärkarna. Jag försöker att knipa och hålla emot. Det gör jätteont i korsryggen och det känns ungefär som att ryggraden ska gå av. Jag försöker att vila mellan de täta värkarna samtidigt som jag jämrar mig och ber mamma ringa på en barnmorska. Barnmorska Lena och undersköterska Linda kommer in. De förbereder inför utdrivningsskedet. Hittills har jag stått på knäna i sängen och hängt över ryggstödet, nu lägger jag mig ner för att börja krysta. Jag fortsätter att knipa emot med rumpan medan Lena säger åt mig att jag måste slappna av. De försöker att ge mig lustgas men jag blir bara arg och vill inte ha den. Mamma och Linda håller i mina ben och A står vid mitt huvud och säger ´tryck...´ tryck nu..´
Jag känner mig dåsig och trött. Säger saker som ´varför gör ni såhär mot mig?´ och ´JAG VILL HA SNITT´ min barnmorska säger åt mig att halva huvudet är ute och att jag måste hjälpa till att krysta så är det snart över. Jag, som är nära på att ge upp, ser faktiskt att huvudet nästan är ute i glaset på tavlan som hänger på väggen framför mig. Jag vet inte vart kraften kom i från men den kom. Jag tog tag runt knäna och tog i för kung och fosterland. En minut senare är hon ute. Så fort huvudet var ute halkade hela bebisen ut. Det första jag gjorde var att kolla mellan hennes ben och såg att det var en flicka, precis som jag trott hela tiden. Sedan fick våran lilla tjej komma upp på min mage och hon var såklart världens finaste och vi världens lyckligaste. Det går inte att med ord beskriva känslan men jag minns hur mycket lättnad jag kände så fort hon kom ut. Nu var det över, äntligen över. Efter så lång tid var hon ute. När hon legat på min mage ett tag skulle jag sys några stygn och Joline fick ligga i pappas famn och mysa, inlindad i en massa filtar med och med en rosavit randig stickad mössa på huvudet. Det gjorde inte ont att sys, jag fokuserade bara på Andreas och Joline, min familj!
Joline föddes kl. 15:46
Hon vägde 3890 g och var 51 cm lång.
Vi älskar dig
VI ÄLSKAR DIG, JOLINE.
/mamma & pappa
FINASTE JOLINE
Nu är hon här, våran fina, lilla, efterlängtade tjej. Hon är helt underbar!
Den 2 januari kl.15:46 kom hon ut till denna värld, efter värkar sedan halv 5 på morgonen.
Tack för alla lycka till kommentarer.
I kväll sätter jag in bilder och skriver lite mer, så håll utkik!
Värkar
Just nu har jag en paus mellan mina värkar och passar på att skriva här. Vaknade vid halv 5 utav en ganska påtaglig smärta i ryggen och magen, gick upp för att kissa och kunde inte somna om. Tänkte ´va fan har jag gett mig in på´ men det här ska nog gå bra! Nu ska vi äta lite frukost och packa klart våra saker.
Så nu vet ni att det har blivit bebis om jag inte skriver här någonting mer i dag.
Mitt år 2 0 0 7
Först och främst kan jag ju berätta om förra årets nyårslöfte. Jag och A stod vid parkeringen på Järntorgsskolan & kollade på raketer, skålade i cider och kramades. Vi hade som nyårslöfte att kämpa och hålla ihop tills nästa nyår då vi skulle lova samma sak. Jag tror nog att det är det enda nyårslöfte jag hållt hittills! Året har varit både upp och ner men för det mesta helt underbart, jag hjärta dig Andreas.
Januari och februari kommer minns jag knappt någonting i från, det var kallt & jag längtade till sommaren. Satsade på skolan och pluggade väldigt mycket, vissa veckor var smockfulla med prov, läxor och inlämningsuppgifter. Visst var det jobbigt men samtidigt väldigt roligt.
I början utav April åkte jag och mormor till Paris (precis innan vi åkte blev jag gravid men jag visste inte att jag var det när vi var i Paris..) En underbar resa som är helt oförglömlig, nästa gång ska jag åka dit med Andreas för det är verkligen en romantisk stad. Vi gick och gick och gick.. och hade det helt perfekt!
Den 23 april gjorde jag ett graviditetstest som visade positivt. Det är nog inte varje år man får vara med om det. Jag blev inte så chockad. Kände mig lugn och sansad, tänkte inte så mycket bara att ´okej, nu ska jag bli mamma..´ den kvällen låg jag och funderade på hur mysigt det skulle bli att köpa bebiskläder i storlek 50 och att byta blöja. Allt kändes så magiskt!
Första veckorna utav min graviditet var lite jobbiga pga. att mitt och A´s förhållande svajade lite, men det löste sig och nu har vi det bättre än någonsin! Varje dag är jag lycklig för att vi får vara tillsammans. Det känns som att vi kommer leva tillsammans hela livet och det är det jag kämpar & strävar efter.
Några veckor efter att jag gjort mitt graviditetstest träffades jag och Josefine och tack vare henne blev 2007 ett underbart år, jag hittade min bästaste vän. Tack Josefine för allt du har gjort för mig under året. Du har varit ett så stort stöd - utan dig hade jag nått botten, nu har jag nått toppen. Kärlek till dig.
MAJ var en månad full utav plugg. Jag kämpade och kämpade för att göra bra i från mig ända in i det sista. ´Gänget´ hade några sista bra månader tillsammans och jag hade inte direkt någon längtan till gymnasiet.
Juni - skolavslutningen. Tack Coffe för att du (nästan) alltid funnits där och för att du är en underbar vän, jag kan prata med dig om allt och du är bäst. Tack Stina för att .. behöver jag egentligen säga något mer? Du och jag, vi två, Stajna and Jässi. Du har en oersättlig plats i mitt hjärta. Och tack Tommie & Josef för att ni är som ni är och för att ni oftast gjorde dagarna lite roligare och framförallt mer minnesvärda.
Dessa personer gjorde min tid på högstadiet till något okej. Speciellt Stina. Så när vi slutade 9:an och lämnade 9E kände jag en stor tomhet. Jag grät och kramade alla och nu när jag ser tillbaka på det, längtar jag tillbaka så mycket.
Juli och augusti jobbade jag på Strandstugan och serverade. När jag inte jobbade var jag med Josefine eller A och försökte ha det trevligt trots att det inte direkt var något sommarväder. Jag åkte upp med A´s familj till Dalarna och firade riktig, svensk midsommar. Var på Öland och.. såg våran bebis på ultraljud, alldeles oförglömligt. Träffade My och härjade med henne också! Oslagbara vännen.. Jag älskar dig.
I mitten på augusti började skolan igen och jag hamnade på sam i örebro, till en början läste jag alla kurser men orkade inte riktigt med allt, så jag fortsatte endast med matte A och datakunskap. Ni vet ju redan en del om det, ni som följt den här bloggen.
Mer orkar jag inte skriva..
sammanfattning utav året med ett ord, händelserikt. Jag har ju varit gravid och upplevt en hel graviditet, det är inte många gånger i livet man genomgår det. Just nu känns det helt underbart att våran bebis ska komma och att jag och Andreas ska bilda familj. 2008 kommer säkert att bli oslagbart, vi ska ju få se vårat barn växa upp och något större kan man väl knappast vara med om.
Kram på er alla
/ Jasmine
Gott nytt år!
Ett gott nytt år önskar jag er alla!
Än har det inte kommet någon bebbe, jag är verkligen höggravid nu. I dag är jag i v.41+2, i morgon ska jag på mitt allra sista besök på MVC (det besök jag trodde jag skulle slippa..) Om bebisen inte kommit till i morgon, får vi en tid till Karlskoga, där ger de mig ett datum för igångsättning, men det är ju int säkert att man behöver sätta i gång, bebisen kan ju hinna komma innan tiden är inne..
Jag förstår att många utav er blev nyfikna när jag inte skrev men jag unnande mig själv två bloggfria dagar för att bara slappa, mysa & umgås med familjer. Såg att Josefine skrivit att det inte kommit någon bebis, och om hon skriver det kan ni lita på det för är det någon som kommer att få reda på när det startar så är det just Josefine.
.. i nästa inlägg tänkte jag skriva ett ´mitt år 2007´, en sammanfattning utav året.
