hej! Jag undrar hur det känns att bli mamma så ung, är det mycket fördomar du möter? Vad planerar du inför din framtid när Joline blivit lite större?
Jag vet ju inte hur det är att bli mamma som äldre, men jag tror inte att det är så stor skillnad. Mamma är ingen ålder och jag upplever samma lycka och samma känslor som alla andra mammor. Jag känner mig jämlik med de som är äldre och ser ingen större skillnad på oss. Min uppgift som ´ung mamma´ är ju densamma som de äldre mammornas uppgift, att ta hand om och uppfostra ett barn. Jag känner mig inte yngre som mamma, om jag träffar och pratar med någon som tex. är 30 år. Hur det än är så har vi alltid en sak gemensamt, det lilla barnet.
Jag tycker inte att jag möter så många fördomar heller, eller så är det så att jag inte märker dem för att jag skiter i dem. Ja, så är det faktiskt. Jag orkar inte höra alla andras åsikter om allting. Jag vet vad som är bäst för Joline och så ser jag till att hon mår bra, det är ju trots allt jag (och Andreas) som känner henne bäst.
Min framtid kommer att, som för alla andra ungdomar, att handla mycket om skolan. Jag ska läsa så mycket som möjligt utav sam på komvux och kommer att plugga lika hårt som alla andra fast på ett annorlunda sätt. Sedan finns ju Joline och hon är ju min framtid, mitt största fokus, mitt nummer ett. (Delad plats med Andreas som självklart också är min framtid) Vi kommer ju så småningom att leta efter ett eget boende och flytta själva tillsammans med Joline. Sedan kommer vi nog att flytta i från lilla nora för att jag vill plugga till polis och A har också någon speciell utbildning han vill gå. Förhoppningsvis får Joline ett eller flera syskon om några år..

Nu ska jag ta Joline..