GODMORGON VACKRA NI!

Igår var vi på föräldramöte. Jag är så otroligt nöjd med vår förskola - det
 känns så tryggt och bra att lämna Joline där och jag litar på pedagogerna
som jobbar. Föräldramötet var lyckat och om någon månad är det dags för
utvecklingssamtal också. Det ska bli intressant att höra hur Joline är på dagis,
vad hon leker med, vilka hon leker med osv..

Är ni nöjda med era barns förskolor?

Joline är blond med bruna ögon, jag är brunett med blåa ögon. ♥
Love you.

I Fredags fick Joline välja ut några djurfamiljer när vi var på leksaksaffären. Hon ville ha "Lejonkungar" och "Simba" så vi köpte en del savanndjur för att hon skulle kunna leka Lejonkungen. Dessa djur är så sjukt fina, samtliga av dem är handmålade och har små detaljer som tassavtryck och könsorgan. De kostar 79, 69 respektive 59 kr styck, men det är som sagt välivesterade pengar. När jag var liten hade min mormor en burk med olika djur, både vilda och tama och jag kunde leka med dem i timmar. Med djuren använde jag fantastin. Joline har lekt jättemycket med djuren över helgen också, hon hade "fastnat" i en lek och lekt själv i flera timmar. Nu tänkte jag att hon skulle få börja samla på såna här djur - få några nya då och då, och önska sig i julklapp och födelsedagspresent. Det finns alla olika arter man kan tänka sig, så det är bara att välja och vraka.

Ett tips till er småbarnsföräldrar! ♥

Igår upptäckte jag en utav meningarna med livet; gröna OLIVER med kärnor i, hur kan jag ha missat detta tidigare? Hur i helvete kan jag ha missat någonting så fruktansvärt gott? Jag ljuger inte om jag säger att jag åt minst 100 oliver igår. Först på Creperiet, där jag hade dem i och bredvid min sallad samt igår kväll när jag och My gjorde plockmat till IDOL. Det är förskräckligt gott. Så ni som inte testat, ni måste testa!

"Så många famnar jag lämnat av längtan till dig.."

Såhär ser man ut 07:45 på morgonen, med två galningar som hoppar
i sängen och skriker efter frukost. Men oavsett brist på sömn, så är livet underbart ♥

Klockan är 01:25, och jag kan inte sova. Lyssnar på Hearts underbara powerballader. Det är mycket som rör sig i huvudet just nu, både på gott och ont. Jag njuter av en stund för mig själv. Alldeles ensam. Ikväll har Jimena varit här och sovit över utan mamma Josefine för allra första gången. Det har varit fullt ös men det har gått så bra, de har lekt så himla bra med varandra och skrattat massor. VÄRMER MAMMAHJÄRTAT!





K Ä R L E K

Jag och My har världens svulligaste kväll.
Bilder kommer imorgon, jag är för mätt just nu.

Bästa ungen prövar klackskor. I guld dessutom.

♥

Hej Jasmine!

Jag är gravid i vecka 31(+3) och har på sistonde börjat få en typ av förlossningsrädla, eller jag vet inte om man riktigt kan kalla det så efterssom det handlar mer om det som sker efter förlossningen, smärtan är jag inte alls orolig för.

Det som skrämmer mig är dessa störtblödningar alla pratar om, att det kommer rinna blod flera veckor, att det kommer ut blodklumpar stora som golfbollar osv. Har försökt prata med min BM om detta men hon försäkrar mig bara om att allt kommer lösa sig.

Förstår om du inte vill svara på detta men ja...du verkar vara en klok tjej som inte kör på några överdrivna scenarion, är själv 19 år och helt ensam i detta så jag har ingen att "andas" ut hos men, ensam är man alltid stark...

Massa kramar till underbara dig som fått mig att inse att allt är möjligt!

Hejsan!
Grattis till bebisen i magen. Du har en alldeles fantastisk resa framför dig, och nu börjar det närma sig slutmålet. Förstår att det måste vara jobbigt att stå helt ensam under en graviditet - då man är så sårbar. Du är stark som klarar av det. Det är klart att jag tar mig tid att svara dig, men eftersom att du inte lämnade någon mailadress får jag svara i ett inlägg såhär. Vill du kontakta mig fler gånger kan du göra det på http://[email protected] ♥

Skönt att du inte oroar dig över förlossningen. Det borde du inte göra heller. Din kropp kommer att klara det galant om du bara tror på dig själv. Om den mot all förmodan inte skulle göra det, finns det fantastisk och utbildad personal som kommer att hjälpa dig med smärtan och eventuella komplikationer. Jag tror att det handlar mycket om inställningen till själva förlossningen, tror man på sig själv och sin styrka kommer man bra långt. Fortsätt hålla dig så trygg och lugn som det bara är möjligt.

Angående vad som sker efter förlossningen kan jag bara svara för mig själv, det är givetvis olika för alla beroende på komplikationer vid just förlossningen. Men jag kan förmodligen svara gemensamt för de flesta av oss mammor att DU kommer ha så fullt upp med sitt lilla mirakel, så alla andra "problem" kommer blekna i jämförelse. Jag tänker inte förneka att det gör ont att kissa första gången, att amningen kan kännas fruktansvärd och att det kommer blod - men om du klarat en hel graviditet och förlossning på egen hand kommer du att klara även det. För mig var det som en kraftigare menstruation, och allting läkte väldigt fint - amningen var mitt största problem. Försök att fokusera på det som ligger närmast nu: Förlossningen. Kämpa på! Och hör gärna av dig igen.

Stor kram!

Ja, jag är egentligen ingen lekparksmamma, men när solen skiner kan det ändå kännas okej. Vi bygger våra "ormbon" och stora sandslott. Känns som att vi hittat lite av vår lekparksgrej..

Vi håller på att uppdatera Jolines höstgarderob. Det gäller att tänka både praktiskt och snyggt, eftersom att kläderna ska vara lämpade för lek och bus på dagis. Jeans, jeanskjolar och liknande plagg går bort. Vi kör mest på leggins och mjuka tunikor/klänningar under veckorna. Idag fick Joline själv följa med och hämta ut paketet från H&M. Hon bar det stolt hela vägen hem och där fick hon öppna. Hello Kitty i rosa och lila blev en succé!

Soliga höstdagar är typ det allra bästa som finns. Röda löv som faller och solens strålar som tränger igenom den kyliga luften, slår till och med sommardagar på stranden. Jag är verkligen ett fan av hösten. Gillar stickade sjalar, stora raggsockor, benvärmare, handledsvärmare, uggs.. Och ingenting går upp mot en varm kopp té, en onsdags kväll efter jobbet. Och de där mornarna, när det är lite för kallt hemma och jätte mörkt ute, så får värmeljusen en helt annan charm. Hösten är oslagbar.

Och det häftigaste av allt är att varje dag är en dag närmre Jolines treårsdag. Min lilla bebis, med mörka, kloka ögon och runda kinden fyller 3 år. Den 2 januari, så det är visserligen några månader kvar, men jag känner mer och mer vilken symbios vi har hittat. VI har blivit någonting, jag och Joline. Ett samförstånd på något sätt. Och jag kan skryta över att jag har en "snart treåring". En välmående, underbar och alldeles fantastiskt treåring!

Igår förstidsröstade jag; Moderaterna & Centerpartiet. Jag hade blåa naglar
dagen till ära. Idag har jag bytt blått mot svart. Målade naglar är lite min grej just nu.

Nu är vi hemma, jag och Joline. Älskar att vara hemma. Joline sprang direkt in på sitt fina rum och beordrade mig att leka med henne i pippihuset. Jag fick vara Tommy. Efter ett tag smög jag ut, och nu leker hon på för fullt där inne. Hon skäller på stackars Tommy hela tiden och förklarar för honom "Man får inte springa iväg, man måste fråga först..". Så roligt att höra när hon leker.







Trött mamma.

Jag förundras över Joline - hur otrolig hon är! Hon kan så mycket, och har en fantastisk fantasi. Det är så många ting som är så självklara, som man inte lägger någon större vikt vid mitt i vardagsstressen. Idag tex. när vi åt sen middag, bad hon att få "ostklubbor". Hon fick små tärningar på tandpetare och såg så lycklig ut! Det var ett kort men viktigt ögonblick, bara för att mitt hjärta växte sig så stort av stolthet. Min underbara dotter..

Ja, vi bara kör!

Jag och Josefine skulle ha myskväll i lördags och titta på Flashdance. Vi laddade med grillchips och Marabou, och gosade ner oss under varsin filt i soffan. Två chips senare, dansade URSNYGGA Jennifer Beals in på skyhöga klackar och med världens ballaste sexpack. Vi tittade på varandra, nästan skuldmedvetet och chipsen smakade inte lika gott längre. Fett och Flashdance var ingen bra kombination, tydligen.

MEN, vilken jävla kick off det var för oss. Vi fick panik och satte på "Maniac" på högsta volym och började träna situps, kissande hunden och upphopp som galningar i vardagsrummet. Jag kände verkligen att "Nej, nu räcker det men den här osunda livsstilen". Det här handlar inte om att jag vill vara pinnsmal, utan att jag vill vara vältränad. Innan jag fick barn tränade jag basket, friidrott, dans och löpning - jag hade bra kondition och orkade mycket. Nu, nu flåsar jag om jag går upp för trapporna till jobbet. Det känns inte okej.

Sedan i lördags (ja, det är inte så många dagar än) har vi gått powewalks på lunchen på jobbet. Det kommer vi att fortsätta göra, varje, oavsett väder. Vi tränar varje kväll - tex, igår gjorde vi 100 situps och 100 kissande hunden. Vi äter nyttigt också! Och jag känner mig första gången på länge så sjukt taggad att träna. Så om ni vill hitta motivationen igen, hyr eller ladda ner Flashdance med helt otroliga Jennifer Beals och känn hur ni blir taggade igen.

Den 19 september är det val. Jag har rösträtt och tar min uppgift som väljare på stort allvar. Jag är politiskt intresserad och vill gärna engagera mig, men tidsbrist är ett stort problem som hindrar mig från att delta så aktivt som jag skulle önska att jag kunde. Dock vet jag med all säkerhet vilket block och parti jag ska rösta på. För mig känns det väldigt självklart att rösta på Moderaterna i riksdagsvalet och på Centerpartiet till kommunfullmäktige. Hur har ni/kommer ni att rösta?

Tack snälla, rara läsare för att ni är uppmärksamma. Jag fick en kommentar om att någon tjej kallad "Malinlouise" på kamrat använt sig av en bild på mig och Joline och kallat Joline för sin dotter. Jag blev såklart jävligt upprörd - detta har hänt mig ett antal gånger och jag blir lika förvånad varje gång. Vad är det för fel på människor? Jag hörde omedelbart av mig till och de har stängt av hennes användare, men jag har en kopia sparad och de lovade mig att hjälpa mig med Ip-adress, meddelanden och information om jag polisanmäler henne. Jag vill helst inte dra till så drastiska åtgärder, men samtidigt känner jag att jag måste sätta stopp för detta! Dock vill jag ge denna "Malinlouise" en ärlig chans att erkänna, be om ursäkt och sedan är detta ur världen. Så om DU, som olovligt tagit en bild på mig och min dotter, läser detta nu, vänligen kontakta mig via mail: [email protected]

En ursäkt är allt som behövs, så slipper jag polisanmäla. ♥

Min fina prinsessa - tidigt imorse när vi körde fruktmys. ♥

Igår kväll kollade vi på "Madicken på Junibacken" och imorse på "Du är inte klok Madicken". Det måste vara världens mysigaste filmer. Astrid Lindgren är helt GRYM! Jag älskar rosetterna i håret och de ljuvliga, vita nattlinnena, fina förklädesklänningar och svarta kängor. Och det fina, antika barnrummet, hur de tvättar kläderna från bryggan..

Vi föräldrar har mycket att tacka Astrid Lindgren för. Vi kan tacka henne för att hon har bevarat en del av vår svenska historia i böcker och sedaan fångat den på film. Vi kan tacka henne för Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter som starka feministiska förebilder till våra döttrar. Vi kan och bör tacka henne för all hennes underbara fantasi som skapat så många starka karaktärer - att alltid minnas och älska. 

FREDAG. Och ledig fredag dessutom. Joline är hemma från dagis, och jag är sjuk. Inte så sjuk att jag inte kan stå på benen, men lagom sjuk för att ha rätt att gnälla lite och ha blårandiga raggsockor en hel dag. Det blir en hemmahelg i helgen, och massvis med mamma-Joline mystid. ♥

Inatt sov My här. Igår kväll när vi satt i soffan, började prinsessan i magen att röra på sig rejält. Jag kände henne så tydligt och hennes rörelser syntes så väl. Det känns overkligt att det finns en färdig bebis, precis under huden. Att hon ligger där, alldeles underbar, och bara väntar på att få komma ut. Verkligen supermysigt. Nu har både My och Joline somnat inne på min säng. De tillsammans med alla gosehundar, såklart.

När de vaknar ska vi gå och handla godis, kanske hyra någon film och ladda för fredagsmys! Jag ska läsa klart sista delen av Lotta Thell - för kärlekens skull och Carin Gerhardsens - Vyssan lull.

Prinsessan är sjuk! ♥

När jag fyllde 16 år, var jag gravid med Joline i v. 20. Då längtade jag oerhört efter min lilla bebis och undrade vem som låg inuti magen. Jag var så trygg, lugn och nära mig själv då - det var som om ingenting kom åt mig, allt negativt studsade bort från den bubblan som jag byggt runtomkring oss. Sedan dess har det hänt så mycket, ett halvår senare låg jag på förlossningen med värkar och kämpade för att äntligen få hålla henne i min famn, vår prinsessa. Vår älskade bebis! Kl 15:46 föddes hon - Nova Joline Alexandra. ♥

Jag har utvecklats så under de här 3 åren. Hunnit med många misslyckanden, lärt mig, gått vidare och fortsatt hålla huvudet högt. Jag har aldrig ångrat eller någonsin tvivlat på att jag beslutade rätt angående min graviditet den 23/4 2007, när jag fick ett blått plus på graviditetstestet. Att vara Jolines mamma är det allra bästa som finns, även om föräldrarollen kan vara tung att axla ibland. Trots detta gör jag, vi, det allra bästa vi kan utifrån de förutsättningar vi har.

När jag fyllde 17 hade jag en knubbig, flintskallig och obeskrivligt söt bebis! Jag bodde tillsammans med Andreas i vår första gemensamma lägenhet och jag hade bakat allting själv - matpaj, tårtor, kakor.. Det var kliniskt rent och tända doftljus. Det var vuxenpoäng gånger flera tusen, och jag kände mig som allt annat än 17 år.

På min 18års dag hade jag hunnit flytta själv. Och gått igenom min första, riktiga livskris. Jag och Andreas separerade efter flera år tillsammans och förra året gick ut på att försöka hitta mig själv igen, efter vårt uppbrott. Andreas är min första, riktiga, besvarade kärlek och vi har delat alla tonårsår tillsammans. Han kommer alltid att vara speciell. Alltid ha en speciell plats.

Nu, fyller jag alltså 19 år. Och jag bor i en stor 3:a, jag har ett jobb och en dotter som snart fyller 3 år. Jag har världens finaste vänner och en underbar familj. Jag har ett supermysigt hem och ett barn som mår bra, som växer och utvecklas som hon ska. Ibland känns "själen gammal" och jag har blivit hårdhudad av alla törnar. Jag har lärt mig så otroligt mycket av Joline, av att vara hennes mamma.

Stor är man bäst inombords.

Världens mest rosa, gula och gröna kuddar. För fina! Och jättebra som
"sittkuddar" åt kidsen samt en superbra färgklick i vardagsrummet. :-)))

Joline & Jimena har gått loss i vardagsrummet idag. Helt insane.

Idag kommer familjen och närmsta vännerna hit och firar min 19års dag. Jag fyller egentligen på tisdag, men då är det ju vanlig arbetsdag så vi tar det idag istället. Joline har åkt till Gammelmormor Maivor i någon timme, de skulle baka någon äppelkaka och jag passar på att städa. My kommer hit snart och hjälper till! 

Igår kom My och Lena förbi och hade köpt med sig en superfin, stor, helkroppsspegel
som jag fick i för tidig födelesedagspresent. Verkligen superfin!

Joline hade en lång mysstund med bebismagen som verkligen blivit stor! Nu är det inte
långt kvar tills hon kommer, lilla prinsessan ♥

MAMAstark.

Lyssnar på The Pinks underbara "Helena och jag". Jag känner mig som 14 år igen, och blir alldeles varm i kroppen. Så mysig låt! Njuter överhuvudtaget av att ha en ledig dag hemma. Inget jobb. Ingen buss att passa. Bara jag och Joline, alldeles ensamma. Det ligger kläder överallt, det behöver verkligen städas och det ska plockas leksaker - men jag gör det när jag vill. Precis när jag vill.

Nu har vi flytet.

Joline har två stycken gosehundar, en stor kallad "Lejonkungen" och en
lite mindre kallad "Simba". Hon har även en varg och två stycken småhundar.
Hon är ett sant hundfreak. Dessa hundar (samtliga alltså) sover med henne i
sängen på natten, sitter i hennes famn på väg till dagis och stannar på hyllan där
hela dagen. Hon är närmast besatt..

Under Noramarknaden som var i helgen, fick hon 500 kr att köpa något för. Då
valde hon korgen/buren som är på bilden - för att ha sina gosehundar i. Samt en
stor uppblåsbar haj, en stor klubba och en ytterligare en hund som hoppade och pep.
Ni vet en sån där jättesuperduper irreterande sak? BÄSTA BARN.

Denna vecka kör vi på Rosa.