Vad tycker jag?
Hur tror du ett barn skulle uppleva att se sin förälder berusad?
Jag har och har alltid haft en väldigt kritisk syn på alkohol. Jag smakade alkohol en eller två gånger när jag var ca. 13 år gammal och fick bara negativa erfarenheter av det. Sedan drack jag aldrig en droppe alkohol på flera år. Jag ville inte vara med alkoholpåverkade personer, jag vill inte se Andreas alkoholpåverkad (och det gjorde jag inte heller, på flera år.. trots att vi var tonåringar). Jag var rädd att det skulle förstöra min bild av honom. Jag var så arg på alkohol och extremt rebellisk - någonting som jag är glad över idag, för jag var alldeles för ung för att dricka då och jag är helt säker på att det hade blivit en bidragande orsak till fler tonårsproblem. Jag har sett alldeles för många som inte kan hantera sin alkoholkonsumtion och som blir elaka, hotfulla, våldsamma eller väldigt obehagliga. Såna personar har funnits och finns fortfarande i min närhet.
Jag har, sedan ungefär ett år tillbaka, kunnat dricka alkohol någon gång då och då. Nu har jag inte druckit sedan nyår, förutom två cider en gång jag var ute och dansade med Josefine. De gånger jag dricker, så är det ofta söt cider som jag tycker är gott. Det var när jag och Andreas separerade som jag började tänka över mina åsikter, och som jag blev mer "lagom". Tidigare hade jag varit så otroligt rebellisk mot allt, och hade mina egna åsikter som jag vägrade tumma på. Nu är jag mer tolerant, även om jag vet vad jag tycker. Jag orkar inte bråka, eller ta strid med alla. Man får köra sitt race, så kör jag mitt. Jag har aldrig roligare när jag dricker alkohol och jag dricker aldrig för att bli berusad. De gånger jag brukar det, så är det för att det är gott och att jag möjligtvis viftar lite mer med armar och ben när jag dansar. Och kanske sjunger lite högre också. Men som sagt, detta inträffar ytterst, ytterst sällan.
Jag tycker inte att att ett barn bör se sina föräldrar alkoholpåverkade. Absolut, absolut inte! Det är ju vi föräldrar som ska föra över en sund inställning till alkohol på våra barn, då kan vi ju inte missbruka det framför våra barn. Oavsett om det "bara" är några öl, eller "ett par" glas vin, så är det inte okej. Det är min åsikt. Vill man supa, ja, redlös till och med (om någon nu har ett sådant behov) så åk någonannanstans, långt bort från alla och KÖR, men framför ditt/dina barn ska du vara föräldrer, med alla sinnen tillgängliga.
Tycker att du har sunda värderingar angående alkohol! Jag har vuxit upp med föräldrar som aldrig druckit mer än en öl till maten eller ett glas vin framför oss barn. Ingen vuxen i släkten har någonsin varit full under högtiderna, de har alltid varit noga med att vi barn skulle ha roligt under jul och liknande, så fick de ha sitt när det är fest och vi inte var med.
Nu som snart 23 åring med facit i hand så att säga så märker jag verkligen vilka sunda värderingar det gett mig och vilken skillnad det är på hur jag och andra i min ålder dricker. Jag vet alltid när jag fått nog, jag behöver inte dricka för att ha kul, jag köper sällan hem alkohol, jag dricker aldrig något jag inte tycker om, jag dricker inte varje helg.Andra i min närhet verkar ha väldigt svårt att säga stopp efter några drinkar och de kan inte festa utan alkohol. De försöker pressa mig till att dricka när vi är ute eller på fest, folk har till och med sagt åt mig att sluta vara så tråkig, som om jag förstör festen för att jag inte har lust att ta ett glas just den dagen.
Jag tycker det är hemskt när jag ser hur folk i min ålder går ner sig av alla alkohol de häller i sig. Vissa kan inte umgås med sina vänner utan att ta ett glas vin, andra festar tre ggr i veckan, gör bort sig o har sedan en massa ångest.
Tror absolut att föräldrarna måste sätta exempel för barnen.
Jag håller med dig helt och hållet! Barn och alkohol hör inte ihop! Jag har aldrig druckit framför mina barn och förra helgen drack jag EN Bacardi breezer när barnen sov, de var min första alkoholhaltigadryck på över 2 år.
Jag avskyr att vara bland folk som är kanonfulla som pratar om orealistiska saker och ältar samma sak om och om igen, folk som vinglar och inte kan betee sig.
Jag har också varit väldigt hatisk mot alkohol eller kanske inte mot själva alkoholen men mot de människor som inte kan behärska den. Kan man inte betee sig som folk när man intar alkohol ska man ta med tusan låta bli! För vissa människor finns det ingen måtta.
Jag har aldrig druckit för att bli berusad utan för att det är gott. Jag gillar inte att känna mig berusad. Jag vill ha full kontroll på allt och det har jag inte om jag dricker 3-4 cider eller dyl.
I mina barns uppväxt kommer alkoholen INTE att ha en plats. Jag har själv vart med om alldeles för mycket tråkigheter med alkohol inblandat när jag var barn.
Kram!
heej fin blogg. =) är det okej om jeg länker dig på min blogg?. MVh sarah
Håller med dig till 100% i detta inlägg! Jag är precis likadan...varför dricka alkohol...man kan ha lika roligt iaf och må toppen dagen efter!
Ett barn ska ALDRIG behöva se sina föräldrar fulla! ALDRIG!! Osunt...
Det sa jag samma sekund vi fick reda på att vi väntade barn, att aldrig ska de få se mig dricka alkohol!
