Det enda ni verkligen vill veta, kan jag tyvärr inte besvara. ♥

Jag och Andreas försöker planera och pussla för att få vardagen att gå ihop. Vi har båda varsin lägenhet som ska betalas hyra, så vi måste jobba, och då måste vi pussla så att det fungerar med tider. Vi har löst det bra, vilket betyder att vi samarbetar väldigt mycket och Joline har tillgång till oss båda varje dag. På förmiddagarna med mig och på eftermiddagarna med Andreas. Jag vill inte vara någon varannan-vecka mamma och jag tror inte heller att jag skulle klara av det. Jag är helt övertygad om att Joline inte skulle må bra utav det, och därför är jag så stolt över oss som ständigt sätter henne i centrum. Huruvida vi är tillsammans eller inte, eller om vi ska bo ihop eller inte, känns så oväsentligt att dela med mig av med flera tusen läsare på en blogg. Jag skriver ofta väldigt personligt, men det är när jag utgår från mig själv. Jag vill inte "hänga" ut oss här, mer än att säga att det fungerar bra som vi har löst det nu. Och jag tycker så mycket om Andreas för att han är Jolines pappa. Oavsett vad som händer mellan oss så kommer han att vara en utav de viktigaste människorna i mitt liv, för att vi har delat det allra största ihop. Jag hoppas att ni kan respektera detta. Kram på er alla fina läsare som följer oss!