Mest jobb.
Det är mest jobb nu. Och vardag. Allting handlar om hur vi praktiskt ska lösa det, för att Joline ska få minst dagistimmar och mest kvalitetstid med oss båda. Det är ett himla pusslande, men vi har hittat en lösning som funkar. MEN, det kan vara tröttsamt ibland att hjärnan ständigt går på högvarv.. morgondagen, vilken tid skulle hon hämtas då, var det mamma eller Andreas? Glömde jag säga till Andreas att blöjorna var slut, eller har jag missat att lämna in nya tiderna för dagis till nästa vecka? Jag är inte fysiskt slut. Tvärtom. Skulle betala pengar för att få ha ett jobb som inte är så stillasittande som mitt. Men pyskiskt. Jajjamen.
Åh, jobbigt... Men jag, och många med mig, hejar på dig och vet att du kommer klara dig ur detta jobbiga!
Vilken fin header :D
ta det lugnt, det ordnar sig. Hon kommer inte vilja ha den när hon blir stor :) Hon slutar av sig själv inom ett år, det är normalt att inte ha tuttbehov så länge. Bråka inte med henne utan samla en plastpåse med nappar och ge till tomtebarnen i jul, lägg under granen så får hon en julklapp av tomtenissarna i utbyte :)
