Jag, lillasyster och Joline har varit på en 24 h kryssning. Mamma jobbar som servitris på Cinderella, så resan var mest för att hälsa på henne. Det var jättemysigt att träffa mamma, äta gott och leka i "knatteland", speciellt för Joline och Amelia var det kul. Nu är det lättare att förstå varför mamma/mormor är borta så lång tid i sträck, när de fått se var hon bor, jobbar, äter osv..

Jag har också fått erfara det alla föräldrar fasar över att få erfara - Joline försvann. Hon var bara borta i ca 10 min, men det var verkligen 10 hemska och fruktansvärda minuter. Vi gick ner till hytten, när Joline fortsatte springa i korridoren. "Jaja, så brukar hon göra" tänkte jag och öppnade hyttdörren för att hämta plånboken. Var borta i 5 sekunder och när jag kommer ut är hon borta. Jag var först lugn och sansad. Cool. Gick fram till slutet av korridoren och tittade, ropade, kollade runt men hon fanns ingenstans. Pratade med tjejen i receptionen till Spaavdelningen som ringde till Information på däcket ovanför, de fick signalement och jag kände hur tårarna steg. Amelia stannade hos kvinnan i receptionen och informationen skickade ut personer att hjälpa till att leta. Jag fortsatte springa runt i korridorerna och ropa.. inget svar. När jag efter en stund gick tillbaka till spaavdelningen berättade kvinnan i receptionen att de ringt från informationen och hittat Joline. En familj hade kommit dit med henne, och Amelia hade sprungit upp för att hämta henne. När jag kom ut till henne och fick se henne började jag stortjuta bara för att nervositeten släppte. Vilken hemsk känsla! "Jävla ung jävel" väste jag tyst för mig själv. Älskade underbara och jävliga unge. Fan vad rädd jag blev.

♥