Hur går det med din lägenhet?
Jag sade upp min lägenhet idag, för jag vill hitta en lägenhet med varmhyra som är lite större, men hittills har det funkar väldigt bra och jag trivs. Dock ligger den en aning för långt från stan för att jag ska stormtrivas.

Jag undrar hur du tänkte innan du blev gravid och när du var gravid om ditt förhållande. Trodde du eller tänkte du nånsin på att ni kanske kommer gå skilda vägar? Eller tänkte du att ni kommer vara tillsammans för alltid? Man vill ju inte skaffa barn med någon man inte vill leva med, eller hur? Fast det bara inte blev så?
Jag är fortfarande lite chockad över att jag och Andreas inte är tillsammans samtidigt som det finns väldigt klara orsaker till varför det blev så att vi gick skilda vägar. När jag blev gravid, under min graviditet och ända tills någon veckan innan vi gjorde slut, var jag helt säker på att det skulle vara vi två föralltid. Vi hade pratat så mycket om just det, att vi skulle kämpa och slita, genom med och motgångar och att vi ville vara tillsammans, för all framtid. Jag skaffade barn med Andreas i tron om att det skulle vara vi, nu är vi inte tillsammans men vi är bra vänner och Joline får göra mycket saker med mamma & pappa tillsammans ändå, så vi har löst det på bästa sätt efter förutsättningarna, tycker jag.

Är det tyngre nu efter separationen eller känns det lättare med tanke på att du bara behöver fokusera på Joline nu och inte på ett förhållande också?

Det är tungt att vara ensam ibland, speciellt den ekonomiska biten. Jag har ju Josefine och Jimena som en familj, så ensamheten i sig är inte jobbig, det är mer känslan av att ha misslyckats med mamma,pappa,barn idyllen. Jag är så besviken på mig själv och på oss för att vi inte fixade det men samtidigt är jag stolt över att vi gjort det bästa av situationen. Det är skönt att slippa lägga så otroligt mycket energi på relationen och kunna tänka mer på mina egna och Jolines behov. 

Verkar Joline ha påverkats mycket av att ni separerat?

Nej, jag har inte märkt några tydliga förändringar. 

Vad vill du göra i livet, vad har du för drömmar? 

Jag vill utbilda mig och bli Polis. Det är mål nummer två, efter att ha gått klart gymnasiet. Jag har många drömmar och mål som jag vill uppnå och uppleva många saker. Jag vill tex. lära känna nya kulturer och möta människor från många olika kulturer och se världen. Jag vill lära Joline att respektera människor och människors olikheter. Jag har många saker jag vill lära mig och kurser jag vill gå, som tex. lära mig dansa jive och salsa och tala spanska.. 

Har det gått bra att äta och så nu när du haft en sådan tung period eller faller du tillbaka i ätstörningen lite?

Nej, det har gått väldigt bra att äta, nu tröstäter jag snarare med mycket godis och choklad när jag känner mig deppig. Dock inte så att det har blivit åt andra hållet, att jag missbrukar mat. Jag försöker hålla mig på en lagom nivå och tycker att jag hittat en bra balans. 
 

Om du fick köpa vad du ville just nu, vad skulle det vara?

Jag skulle köpa ett stort hus och inreda det superfint och köpa massvis med leksaker till trädgården och bygga upp en bra grund åt mig och Joline att stå på. Hon skulle få ett eget lekland på gården :-)

Jag undrar om du har haft många killar och så innan du träffa Andreas?
Andreas var min första riktiga, stabila pojkvän men jag hade en relation i 5 månader innan det.

Hur skulle du beskriva Joline som person?

Joline är väldigt färgstark. Hon syns och hörs vart hon än är :-) Hon älskar musik och att dansa och sjunga & charmar människor med det. Hon tycker om att vara där människor är och är väldigt social. Där det är liv och där det "händer" gillar hon att vara, men hon är samtidigt lite blyg. Hon har mycket vilja och är bestämd och envis. Hon är lättlärd och kan många "vuxensaker" som gör att hon känns väldigt lillvuxen ibland. 

Vilka år är ni födda?
1991 och 2008.

Får ni pengar från soc?
Nej, det får vi inte.

Vem ska sköta inskolningen på dagiset?
Det ska jag och Andreas göra tillsammans.