I går passade jag och A på att sova middag tillsammans när Joline sov (det har nog inte hänt någon gång!) och efter en timme när snuttan vaknade hämtade jag henne till oss så hon fick ligga mittemellan och myspysa. Hon håller jämt på med våra näsor, stoppar fingrarna i våra munnar eller drar i håret. I går lyckades hon nästla in fingret i min näsborre och riva till så att jag började blöja massa näsblod. Usch, jag hatar verkligen att blöda näsblod! Nu har jag en sårskorpa i näsan som gör ont men det går väl över om några dagar..

I går kväll när det var grötdags skrek Joline och ville inte äta (mycket ovanligt) vi trodde att hon var för trött och gav henne lite välling i stället. Hon somnade i A´s famn och han gick med henne till hennes säng. Efter ett tag vaknade hon och skrek sådär hjärtskärande. Jag gick dit och stoppade om henne ett par gånger men hon vaknade gång på gång. Eftersom att hon lät väldigt snorig så bestämde vi oss för att ge henne lite näsdroppar. När vi tog upp henne började hon att hosta ända tills hon kräktes upp vällingen. Hon var så ledsen och grät. Vi tänkte att det kanske var magsjuka men hon har inte spytt något mer eller visat några tecken på det så antagligen var det ett hårstrå eller någonting i halsen som orsakade allting. Jag stod bredvid hennes säng och strök henne över huvudet tills hon somnade och sedan sov hon gått resten utav natten. Nu är hon pigg och glad som vanligt.