Jag känner mig inte höggravid och det känns absolut inte som att jag faktiskt gått över tiden. Först var jag så inställd på den 23 december och jag hade ju hört hur jobbigt andra mammor tyckte att det var att gå över tiden, jag tycker inte att det är ett dugg jobbigt. Bebisen får gärna stanna där inne till januari (för sin egen skull..) för det känns inte så bråttom att hon eller han kommer ut nu när det är så nära. Har jag väntat i nio månader kan jag vänta två veckor extra. Jag tänker inte ens på att förlossningen kan sätta igång närsomhelst, jag försöker att leva som vanligt. Kom nyss på att jag ska till mvc i morgon på kontroll och den 2 januari och bebisen inte kommit ut då. Jag väntade mer och var mer otålig när Josefine väntade Jimena (Jimena föddes i v.38+5) så vi hann ändå inte ´vänta´ så länge. Nu känns det mer som att ´huvudsaken är väl att den föds någon gång, haha´ Det kan ju faktiskt dröja ca. 2 veckor in i januari innan de sätter igång mig, eller så sätter det i gång i natt. Ingen som vet.

I går kväll kollade jag och A på en urkass film, jag fattade inte ens vad filmen handlat om när vi tittat klart. I morse gick jag upp tidigt och åkte in till Örebro för att kolla lite på mellandagsrean. Hittade ingenting! Nu är jag hemma & ska packa upp och gå igenom julklapparna.

Casper med farmor & Magnus och farfar (tomten) på julafton hemma hos Andreas.