Idag, helt plötsligt, frågade jag mormor "kommer jag att få reda på när Pappa dör?" och det kommer jag tydligen. Jag kommer att få ett brev. Ett brev. Det känns viktigt att få ett avslut, trots att det inte finns någon historia att avsluta. Jag skulle vilja vara där, med en blomma.. sitta en stund bredvid, och låtsas känna en närvara. Det närmsta min pappa jag någonsin kommer att komma. Skulle hoppas att han kan se mig, och känna stolthet, för vem jag har blivit. Jag skulle vilja säga att jag inte anklagar honom, eller beskyller honom, att jag varken är bitter eller arg.. jag försöker bara förstå. Och acceptera. 

När jag tittar på gamla foton, och ser in i hans ögon, tycker jag mig se samma djup som jag ser när jag möter min egen spegelbild. Och jag är övertygad om att vi skulle förstå varandra, om han bara gav oss chansen. Jag begär inte, jag kräver inte och viktigast av allt; jag dömer inte. Kärlek och perfektion är inte samma sak.

Jag skulle vilja skriva ett brev. Jag kanske skriver det, men jag skickar det aldrig. Han kommer inte att läsa, och om han mot all förmodan skulle göra det kommer mina ord att kväva honom.. få honom att tro att jag kräver. Och han kommer tro att jag är besviken, trots att jag för länge sedan lämnade besvikelsen bakom mig. Jag vill inte tynga honom med påminnelsen av min existens, för jag tror inte att han orkar det. Jag är det förflutna.

Jag är inte det minsta arg, jag bara önskar att han mår bra. Jag hoppas så innerligt att han är en bra pappa åt mina småsystrar och att de någon gång kanske söker upp mig, så att jag får ta del av deras historia. Det vore en viktig pusselbit. Jag önskar honom all lycka, välgång och allt välmående. Jag känner en kärlek, trots att jag inte kan identifiera till vad. Kärlek är ett diffust uttryck. Så mycket. Pappa är alltid pappa. Min pappa.

♥


I wear this crown of thorns
Upon my liar's chair
Full of broken thoughts
I cannot repair
Beneath the stains of time
The feelings disappear
You are someone else
I am still right here


If I could start again
A million miles away
I would keep myself
I would find a way..